Grön vätgas och elektrobränslen kan både sänka klimatutsläpp och ge nya industriinvesteringar som skapar jobb och stärker den svenska ekonomin, skriver företrädare för Ørsted, Liquid Wind, Lhyfe, Uniper och den Bill Gates-grundade klimatfonden Breakthrough Energy.
Grön vätgas och elektrobränslen kan både sänka klimatutsläpp och ge nya industriinvesteringar som skapar jobb och stärker den svenska ekonomin. Regeringen behöver därför ta initiativ till startskottet för en ny grön industrisaga, skriver företrädare för Ørsted, Liquid Wind, Lhyfe, Uniper och den Bill Gates-grundade klimatfonden Breakthrough Energy.
Ungefär en tredjedel av de globala utsläppen av koldioxid kommer från sektorer som är svåra att elektrifiera. Det handlar inte minst om energiintensiva industrier och delar av transportsektorn, som flyget och sjöfarten. Produktionen av grön vätgas och vidareförädlingen till elektrobränslen kan spela en nyckelroll för att kraftigt fasa ut fossila bränslen i dessa sektorer och är därför avgörande för att vi ska kunna nå nettonollutsläpp i Sverige och Europa.
Elektrobränslen produceras genom att kombinera grön vätgas med koldioxid från biogena källor eller kväve från luften. Då skapas ett koldioxidneutralt bränsle i form av e-metanol eller e-ammoniak. Genom att ersätta fossila bränslen med elektrobränslen kan koldioxidutsläppen från transporter och industri reduceras markant. Sjöfarten skulle till exempel genom att använda e-metanol kunna uppnå en koldioxidreduktion med över 95 procent jämfört med konventionella fossila bränslen.
Sverige har unika förutsättningar i Europa för att producera grön vätgas och elektrobränsle. Vi har god tillgång till fossilfri och förnybar el och möjligheter att öka elproduktionen ytterligare, tillsammans med en stor tillgång på biogen koldioxid tack vare vår skogs- och fjärrvärmeindustri. Det skapar en unik möjlighet att bredda den svenska basindustrin med nya strategiska marknader, samtidigt som vi ökar vår strategiska bränsleförsörjning från inhemska källor.
Europeiska kommissionen har satt målet att det inom unionen ska produceras 10 miljoner ton förnybar vätgas senast 2030. Som del av EU:s klimatpaket ”Fit for 55” införs senast 2030 bindande krav för användning av förnybar vätgas och elektrobränslen samt även höjda ambitioner för systemet för handel med utsläppsrätter (ETS). Det ska även introduceras koldioxidavgifter på vissa importerade produkter, som stål, gödsel, cement, och vätgas, genom den så kallade gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM). Genom CBAM ska konkurrenskraften vidmakthållas på importerade produkter från länder utanför unionen som har lägre klimatambitioner. Finansiella stödsystem för grön vätgas börjar ta form genom EU:s vätgasbank och länder som Danmark och Nederländerna sätter upp nationella stödsystem för att ytterligare gynna denna framväxande gröna industri.
Nyligen har regeringens klimatutredare, John Hassler, föreslagit att regeringen bör skapa goda förutsättningar för industriell produktion av elektrobränslen. I den överlämnade Bioekonomiutredningen föreslås även att det införs ett långsiktigt styrmedel i form av intäktsgarantier för inhemsk produktion av förnybara drivmedel, inklusive elektrobränslen. Vikten av att stimulera ökad efterfrågan på förnybar vätgas och elektrobränslen poängteras även av Internationella energirådet (IEA) i en ny rapport.
Energi- och näringsminister Ebba Busch framhöll nyligen att hon vill se att staten tar större ansvar för investeringar i viktig infrastruktur som främjar nya industrisatsningar. Även Liberalerna har varit inne på samma linje för att öka takten i klimatomställningen. Sverige har alla möjligheter att ta på sig ledartröjan i den här utvecklingen. Men för att kunna ta vara på det krävs politiska satsningar inom tre huvudsakliga områden:
Finansiella styrmedel för att accelerera introduktionen av grön vätgas och elektrobränslen. Att investera i en produktionsanläggning för grön vätgas eller elektrobränslen medför risker eftersom det kräver utveckling av ny, innovativ teknik. Därtill är kostnaden i dagsläget väsentligt högre än för fossila bränslen. Det behöver därför införas tydligare styrmedel som stimulerar produktionen av dessa förnybara drivmedel.
Ett nationellt mål för användning av grön vätgas och elektrobränslen inom industri och tunga transporter. Eftersom elektrobränslen är nya på marknaden behövs målsättningar som i ett inledande skede säkrar efterfrågan, vilket exempelvis gjorts för den finska transportsektorndär elektrobränslen ska utgöra 3 procent av alla trafikbränslen senast år 2030.
En plan för vätgasens roll i energisystemet och omställningen av industrin. Sverige behöver en sammanhållen strategi för vätgasens roll i klimatomställningen, med en konkret handlingsplan för att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för vätgas och den elproduktion som industrin kräver. Utifrån den planen behöver Sverige ett väldefinierat regelverk som ger tydlig vägledning till branschen. Detta är avgörande för att säkra investeringar under utvecklings- och byggfaserna av teknologier för grön vätgas.
Regeringen har nu en möjlighet att attrahera nya industrietableringar som kan stärka Sveriges konkurrenskraft och ekonomi genom nya arbetstillfällen, samtidigt som det är en nyckel för att nå klimatmålen. Vi hoppas därför att regeringen under 2024 tar initiativ som visar på en tydlig riktning och konkreta förslag för utvecklingen av grön vätgas och elektrobränslen i Sverige. Det skulle kunna innebära startskottet på en ny industrisaga.
Kategorier: Energi
